Trots min tidiga stora kärlek till litteratur och poesi och min glädje i språket. Trots att min farfar var poet och en person jag beundrade gränslöst som barn. Trots min pappa Henrik Zilliacus många essäsamlingar om främst antikens kultur. Trots att jag utbildade mig till bl.a. bibliotekarie och trots alla mina fullskrivna dagböcker, tog det en rätt lång tid innan jag själv skrev något som var mening för någon annan än mig att läsa.

Jag är född 1949 i Helsingfors och utbildade mig först till lärare i historia och samhällskunskap. Efter något år som lärare studerade jag till bibliotekarie.

Jag hade aldrig satt min fot i Ekenäs innan jag 1978 på uppmaning av en god vän och studiekamrat sökte tjänst som bibliotekarie i Ekenäs. Och flyttade dit.

Till Hangö flyttade jag 1983, också det på uppmaning av en vän, och bodde där i 20 år. Det kan vara farligt med vänner!

På slutet av 80-talet redigerade jag boken Finlands flyktingpolitik som utgavs av Folkets Bildningsförbund. Det var mig veterligen den första finländska boken som behandlade frågan om flyktingar och immigration. På 90-talet intervjuade jag invandrarkvinnor i Västra Nyland, Invandrarbyrån lät trycka den lilla skriften.

Sommaren 1999 var jag på seglats med ytterligare en god vän på Hangö västra. Hon frågade mig då om jag skulle följa med till Afrika. På en sådan fråga finns bara ett svar!

Mina otaliga resor till Väst-Afrika, Senegal och Guinea kom att bli viktiga för mitt skrivande. Kulturmötet inspirerade och utmanade mig och ledde bl.a. till tre reportageböcker från Väst-Afrika : Baobabträdet har inga taggar. Senegal genom finländska linser (2001) Diina Baax, det blir nog bra. Senegalesiska kvinnors nya vardag (medförfattare Anne Rosenlew  2003) Rätten till drömmar. Rapport från Guinea (2005) samt  artiklar som ingått i bl.a. Kehitys-Utveckling, Kumppani, Astra Nova m.m.

Det är mötet med den andra, det annorlunda, mötet i vilket jag kan spegla mig själv som i en spegel  i lustighuset på Borgbacken, förvandlad, förvriden men igenkänningsbar, som varit den röda tråden och inspirationen i nästan allt mitt skrivande.

I början och slutet av 90-talet arbetade jag som journalist på Hangö Tidningen några år.

År 2005 började jag bearbeta och redigera Ensio A Mattilas självbiografiska omfattande manuskript. Detta ledde till att Ensio A. Mattilas Fattigfälla och tröstestenar kom ut på Marias antikvariat år 2005 och fortsättningen: Vägen ut år 2007.

Idag bor jag i Ekenäs och är verksamhetsledare på Emmaus-Westervik, ett arbete som är givande och inspirerande men inte lämnar mycket utrymme till att skriva .

Till julen 2009 ukommer i alla fall den lilla poesisamlingen ”Posidor” på eget förlag. Författare är förutom jag, delar av min familj: Birgitta Mattson, Johannes Tabermann och Jan Thavenius. Boken bygger på e-mail kontakt i poesiform under en sommar.

Min författardröm är att skriva en roman om min mormor Anna Palme, en för sin tid mycket emanciperad kvinna. Jag väntar bara på en lämplig vän som skall ge mig en puff!

 

<- Tillbaka